Lärarbehörigheten minskar i Kungälv
Andelen lärare med behörighet i minst ett ämne gick ner i Kungälvs kommun förra året. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över den senaste fyra åren.
I december 2017 hade motsvarande 74 procent av lärarna1 i grundskolan i Kungälvs kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en minskning med fyra procentenheter jämfört med året innan.
I hela landet ligger lärarbehörigheten på 71 procent, vilket i stort sett samma nivå som året innan.
– När lärare saknas påverkas både kvalitén i elevernas undervisning och arbetsmiljön för befintliga lärare. Lärarbristen riskerar att öka skillnaderna mellan skolor. Som lärare vet vi hur viktiga vi är för varandra och hur avgörande det är att förutsättningarna är som bäst där utmaningarna är som störst, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Av de sammanlagt 365 heltidstjänsterna i grundskolan i Kungälvs kommun (motsvarande 411 lärare) var det 269 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Kungälvs kommun nära genomsnittet. Kommunen är rankad som nummer 98 bland landets 290 kommuner. I hela Västra Götalands län är Kungälvs kommun den 21:a mest lärartäta kommunen.
Lärarbehörigheten ökar i sammanlagt 19 av 49 kommuner i Västra Götalands län. Mest anmärkningsvärda förbättringar ser vi i Götene kommun, Melleruds kommun, Svenljunga kommun och Tibro kommun. I Dals-Eds kommun, Färgelanda kommun, Lilla Edets kommun och Lysekils kommun däremot går andel behöriga lärare nedåt betydligt.
Tiotusentals lärare saknas
Siffror från SCB visar att 2035 kommer vi i Sverige att sakna 79 000 lärare. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.
– Ingen kan blunda för lärarbristen. Alla måste ta sin del av ansvaret för att stärka läraryrkets attraktivitet både nationellt och lokalt. Skulle läraryrket värderas och få vara det yrke det är tänkt att vara skulle vi ha lång kö till lärarutbildningen och tuff konkurrens om lärartjänster, säger Johanna Jaara Åstrand.
– Lärarbristen beror på låga löner och hög arbetsbelastning. Satsa rätt och värna de lärare som finns så går det att vända. Ta ett helhetsgrepp om de skolor som har de tuffaste utmaningarna. Rekrytera lärarteam, satsa på ledarskapet, elevhälsa, digitalisering och bra kringstöd- då kommer lärareffekten få spela roll för fler och det vinner hela samhället på, säger Johanna Jaara Åstrand.
Tabeller
Skola | 2017/18 | 2016/17 | Förändring |
Strandskolan | 92 % | 87 % | +5 % |
Fontinskolan | 90 % | 76 % | +14 % |
Olserödsskolan | 87 % | 82 % | +5 % |
Sparråsskolan | 87 % | Uppgift saknas | Uppgift saknas |
Kareby skola | 86 % | 87 % | −2 % |
Klöverbackens skola | 84 % | 83 % | +1 % |
Sandbackaskolan 1 | 83 % | 84 % | −2 % |
Kode skola | 81 % | 90 % | −10 % |
Diseröds skola | 79 % | 73 % | +6 % |
Tunge skola | 78 % | 83 % | −5 % |
Sandbackaskolan 2 | 77 % | 95 % | −18 % |
Munkegärdeskolan | 75 % | 75 % | 0 |
Kastellegårdsskolan 1 | 74 % | 74 % | −1 % |
Montessoriskolan Älvkullen | 73 % | 63 % | +10 % |
Ytterbyskolan 1 | 72 % | 82 % | −10 % |
Thorildskolan | 72 % | 71 % | +1 % |
Kullens skola | 71 % | 87 % | −15 % |
Marstrands skola | 70 % | 80 % | −9 % |
Kastellegårdsskolan 2 | 69 % | 76 % | −6 % |
Hålta skola | 63 % | 90 % | −27 % |
Kärna skola | 54 % | 72 % | −17 % |
Friskolan i Kärna | 28 % | 41 % | −14 % |