Stor nedgång i lärarbehörighet i Kiruna

Andelen grundskollärare med behörighet i minst ett ämne gick ner med hela fem procentenheter i Kiruna kommun förra året. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över den senaste fyra åren.

I december 2017 hade motsvarande 61 procent av lärarna​​¹ i grundskolan i Kiruna kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en minskning med fem procentenheter jämfört med året innan.

I hela landet ligger lärarbehörigheten på 71 procent, vilket i stort sett samma nivå som året innan.

– När lärare saknas påverkas både kvalitén i elevernas undervisning och arbetsmiljön för befintliga lärare. Lärarbristen riskerar att öka skillnaderna mellan skolor. Som lärare vet vi hur viktiga vi är för varandra och hur avgörande det är att förutsättningarna är som bäst där utmaningarna är som störst, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 218 heltidstjänsterna i grundskolan i Kiruna kommun (motsvarande 252 lärare) var det 134 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Kiruna kommun relativt låg. Kommunen är rankad som nummer 243 bland landets 290 kommuner. I hela Norrbottens län är Kiruna kommun den nionde minst lärartäta kommunen.

Lärarbehörigheten sjunker i sammanlagt åtta av 14 kommuner i Norrbottens län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Arjeplogs kommun, Bodens kommun, Gällivare kommun, Kiruna kommun, Pajala kommun och Överkalix kommun. I Haparanda kommun och Jokkmokks kommun däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.

Tiotusentals lärare saknas

Siffror från SCB visar att 2035 kommer vi i Sverige att sakna 79 000 lärare. Skollagen är tydlig med att det är endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

– Ingen kan blunda för lärarbristen. Alla måste ta sin del av ansvaret för att stärka läraryrkets attraktivitet både nationellt och lokalt. Skulle läraryrket värderas och få vara det yrke det är tänkt att vara skulle vi ha lång kö till lärarutbildningen och tuff konkurrens om lärartjänster, säger Johanna Jaara Åstrand.

– Lärarbristen beror på låga löner och hög arbetsbelastning. Satsa rätt och värna de lärare som finns så går det att vända. Ta ett helhetsgrepp om de skolor som har de tuffaste utmaningarna. Rekrytera lärarteam, satsa på ledarskapet, elevhälsa, digitalisering och bra kringstöd- då kommer lärareffekten få spela roll för fler och det vinner hela samhället på, säger Johanna Jaara Åstrand.

Tabeller